Konkurs

Den som har försatts i konkurs kallas gäldenär (konkursgäldenär). Den som har något att fordra av gäldenären kallas borgenär. Konkursförvaltaren ska under konkurshandläggningen sälja gäldenärens egendom och i övrigt arbeta för att få in pengar till konkursboet. Dessa pengar ska, sedan kostnaderna för konkursen har betalats, fördelas mellan borgenärerna enligt reglerna i förmånsrättslagen.

Konkursförvaltarens uppgifter består bl a i att

• ta hand om gäldenärens egendom (konkursboet).
• upprätta en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (bouppteckning).
• närvara vid edgångssammanträdet i tingsrätten.
• upprätta en s k förvaltarberättelse, där förvaltaren bl a ska redogöra för orsakerna till konkursen.
• sälja tillgångarna och i övrigt arbeta för att få in medel till konkursboet.
• betala ut behållningen i boet till borgenärerna.

Gäldenären får inte råda över egendom som hör till konkursboet, från konkursbeslutet till dess konkursen har avslutats. Gäldenären får alltså inte sälja/ge bort eller betala skulder med pengar eller egendom som hör till konkursboet.

Gäldenären får inte heller träffa några andra avtal av ekonomisk natur. Gäldenären återfår sin ekonomiska handlingsfrihet först när konkursen har avslutats.

Gäldenären är skyldig att lämna upplysningar till konkursförvaltaren om konkursboet och vara konkursförvaltaren behjälplig vid upprättandet av konkursbouppteckningen.

Det är gäldenären eller, om gäldenären är en juridisk person, en ställföreträdare för gäldenären som ska uppge konkursboet för konkursförvaltaren och sedan avlägga ed inför tingsrätten på att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och omhändertaget räkenskapsmaterial är riktig.

Denna edgång sker vid ett edgångssammanträde på tingsrätten ca 1–2 månader efter konkursbeslutet.